Thursday, February 4, 2021

Second trimester begins (in swedish)

Eftersom jag nu är i trimester 3! Men inte vill glömma hur trimester 2 faktiskt var vill jag skriva en sammanfattning :) 

Att vara gravid är verkligen en..upplevelse för mig. Jag hade INGEN ANING om hur någonting av det skulle vara eller kännas. Hur ont jag skulle ha, hur trött man skulle vara, hur plågsamt det skulle vara att leva i konstant oro kring hur bebisen därinne mår. Illamåendet började avta runt vecka 18 tror jag det var, så skönt verkligen. Allt är liksom både bättre men också värre än jag föreställde mig. Och jag har alltså varit så otroligt rädd för att vara gravid att jag övervägt adoption från att jag var 16 och det tog cirka 8 år för mig att vänja mig vid tanken så pass att jag ens kunde föreslå till min man att vi skulle skaffa barn..och då tog det ytterligare ett år innan jag vågade sluta med mina p-piller efter att han sa ja. 

Och jag vill verkligen förtydliga att detta är ingenting jag vill göra igen. Förut hade jag definitivt en tanke om att 2 barn vore nice, men nu med en väääldigt långdragen både första och andra trimester så vet jag inte om jag framförallt skulle våga utsätta mitt psyke för detta igen? 


Förutom all oro jag känner (som jag dock går i terapi för vilket är mycket bra) så plågades jag till stor del av andra trimestern med att min livmoder kändes tung, det gjorde väldigt ont när jag rörde mig. Däremot sov jag mycket bättre eftersom mina tarmproblem försvann, och då menar jag mina tarmproblem som jag haft i flera ÅR. Så det har varit oerhört uppskattat och kanske det absolut bästa med att vara gravid utöver när bebisen ger sig till känna :D Andra roliga saker jag uppskattar är att min hy varit väldigt bra hela tiden, även fast jag ju aldrig haft någon problemhy direkt. 


Naivt nog så trodde jag verkligen att jag skulle vara en sån gravid kvinna som kunde träna hela tiden. Tyvärr har jag ju haft alldeles för ont för det vilket såklart förvärrade mina endometriossmärtor de första månaderna men jag försöker såklart de dagar det går att träna lite lugnt eller promenera. Jag har varit sjukskriven på 25% sedan oktober, jag är så otroligt utmattad de flesta dagar. 
Andra saker som förvånade mig ju fler veckor som gick var hur besatt jag blivit att få prata om min bebis, haha! Trodde nog att jag skulle vara mer chill än så. 

Gladeligen lämnar jag trimester 2 bakom mig. Trots allt det jobbiga som är, så känner jag en sån otrolig tacksamhet att jag får vara gravid. Att min kropp gör detta. Jag är tacksam för varje spark hur ont den än gör. Jag längtar så mycket till april att det är riktigt frustrerande ibland! :) 
Men det är bara att försöka härda ut, inte oroa ihjäl sig att nåt ska gå fel och vila mycket! 
Också hoppas jag ändå att bebisen stannar kvar där inne så länge som den bör och att det blir ett inlägg om trimester 3 framöver. <3 









Thursday, December 31, 2020

A review of 2020 in questions

Did you do anything 2020 you never did before? I got pregnant :'D also with the pandemic I think everyone did things they never done. Like staying home because of a cold, wearing facemasks and not meeting family and friends for a very very long time. 

What date from 2020 will you always remember? 6th august.


Did something make you really happy? My husband. I can't belivie how great he is taking care of me. I am truly blessed. 


Did you miss something in 2020 that you want in 2021? I think hanging at my favorite café with my best friend. Because of Covid19 we barely met this year.


What do you wish you had done less? Worried. 

Favorite tv-series from this year? Away was really awesome but also Why women kill

Best book this year?  Behind closed doors by Paris B.A

The secret AND The letter, written by Kathryn Hughes

Evelyn Hugo's Seven Husbands by Taylor Reid Jenkins.

Biggest musical discovery? I think I really discovered Taylor Swift this year!



Where you happier or sadder compared to other years? Both. I have been so so happy but also cried and worried a lot. 

What did you spend most money on? The greenhouse!


Something you wished for and also got? A baby in my belly!


Something you wished for and didn't get? A Baby Yoda? :'D 

What did you do on your birthday 2020? Eat pizza and watch movies with my husband. 



Biggest wish right now? That everything will keep going well with my pregnancy and that my husbands grandfather who is in the hospital will recover. 

What will you do different this year? Hopefully a lot of things will be different from life before :)



HAPPY NEW YEAR! 

Thursday, December 3, 2020

I'm pregnant! (week 5 to 13)

Hello, this is an entry in swedish. Because of everything I felt I wanted to write it down. But since swedish is my language I felt a better flow in swedish and I'm doing this for me. To remember all the good and bad from the beginning. I also hope that maybe someone who is scared finds this, like I did with other peoples entrys about the first trimester, and finds some comfort :) 



Skrivet fredag 7 augusti:

/Vecka 5 enligt Preglife appen

Igår fick jag reda på att är gravid!

Jag väntade hela veckan på att min mens skulle komma, det molade och värkte i livmodern sedan 2 dagar tillbaka. Men jag var samtidigt pyttelite misstänksam då jag verkligen inte varit mig själv under senaste veckan. Jag har varit hysterisk och arg, jag har varit sugen på både lakrits och kladdkaka. Jag har varit snorig varje morgon och kväll men inte på dagarna och jag har såklart varit illamående från och till. Så egentligen borde inte det positiva graviditetstestet kommit som någon extrem överraskning men jag var så chockad att jag grät, skrattade och tittade på det flera gånger för att försäkra mig om att detta är sant! Men jag har drömt många nätter denna vecka att jag är gravid. 

Jag har ju endometrios, så när vi bestämde oss i början av juni för att vi vill ha barn så trodde jag att det var en lååång väg vi hade framför oss. Jag var beredd på att IVF kanske skulle bli utvägen. Little did I know att jag endast skulle behöva genomlida en.plågsam.mens innan jag blev gravid. Nu  när jag skriver detta är det ju ännu så oerhört tidigt, och jag hoppas och ber att detta ska vägen <3 att den som bor i min kropp nu kommer vara en liten bebis som vi får träffa i april 2021! Så verkligen WOW KROPPEN! Så stolt över den haha, som har genomlidit både svåra cellförändringar och stora blodcystor och ändå verkar vara extremt fertil! YAY DEN! 

Oavsett vad som sker, så kommer jag aldrig glömma denna sommar. Allt vår planerande tillsammans har varit underbart! Jag trodde inte att det var möjligt men jag och min man har kommit varandra ännu närmre. 

Just nu känns graviditeten som ett lyckopiller. Självklart förstår jag att det kommer bli tufft och plågsamt. Och om det är så att det blir ett missfall som kommer det vara fruktansvärt. Men just nu känner jag mig glad och peppad :) och jag tänker inte trycka bort den känslan för oro. 




Skrivet måndag 10 augusti

/Vecka 6 enligt Preglife appen

Jag är så sjukt orolig. Över allting, Har egentligen ägnat hela helgen åt att oroa mig för utomkvedshavandeskap och missfall men just nu längtar jag tills ett graviditetstest landar i brevlådan för jag känner ATT JAG MÅSTE TA ETT TILL FÖR ATT TRO PÅ DETTA. Jättelöjligt egentligen då jag har både symptom och mensen inte kom, och jag köpte det dyraste testet ju... men ändå, Jag känner att jag verkligen vill det.

Jag förstår inte hur man ska klara dessa 12 veckor innan det är "tryggare". Så otroligt rädd för missfall. Hade aldrig kunnat ana hur detta skulle kännas. 

Skrivet 15 augusti

Denna vecka har varit så tung. Jag har haft ont från och till, min mage har helt kollapsat utan min nattmedicin. Mina bröst har börjat göra ont och jag fick sjukaste cravingen efter stenbitsrom. Så det jag har tagit itu med är att kontakta läkaren som gjorde min koloskopi i november för att fråga om det finns någon medicin jag kan ta som inte skadar fostret, just nu sover jag 4-6 timmar på nätterna bara för sen vaknar jag av kramper och det är väldigt jobbigt. Så han ska ringa den 26/8. Utöver det känner jag att det är dags att kontakta barnmorska, jag kanske kan få ett tidigt ultraljud för att säkerställa att det inte är utomkvedshavandeskap, det är ganska viktigt när man har endometrios. Också tog jag ett extra test i veckan, så nu har jag i alla fall inga tvivel kring om jag verkligen är gravid! 

Snälla lilla bebis därinne, kämpa på så vi får träffa dig i april <3 

Skrivet 30 augusti

/Vecka 8 enligt Preglife appen

Nu har en del skett sedan jag senast skrev, vi var på inskrivning hos barnmorskan och hon var så bra och förstående med alla mina tankar och önskemål. Imorgon går jag in i vecka 9 och ska på tidigt ultraljud i Västerås! Åh jag hoppas att allt ser bra ut. Jag har haft 2 tunga veckor. Jag kunde inte få någon medicin för tarmkramperna så jag vaknar 5 varje morgon. Graviditetssymptom som tillkommit är fruktansvärt illamående, större bröst och trötthet. Orkar inte ens träna, för första gången på flera år har jag inte tränat på 2 veckor. Orkar bara korta promenader. Och min man är så hjälpsam i allt <3 Trots att det är så jobbigt nu allting så är det självklart värt allting bara vi får en bebis nästa år :D Det får man fokusera på! 

Skrivet 19 september

/Vecka 11 enligt Preglife appen

Wow vad jag inte har orkat blogga alls. 2, nästan 3 veckor nu har jag bott i soffan framför Netflix, kämpat mot illamående, endometriossmärtor pga utebliven träning, och jobbig mage överlag pga ingen nattmedicin. Jag försökte faktiskt få hjälp av vården i början av vecka 10 för jag mådde så skit. Och läkaren jag fick träffa sa "du kan inte ha endometriossmärtor när du är gravid". Herregud blir så arg! Som tur var svarade samma sjuksköterska som på morgonen när jag ringde igen på eftermiddagen för att få en ny läkare och hon var så gullig och förstående, så hon kontaktade min barnmorska som skällde ut läkaren också fick jag en medicin att prova på natten och en medicin mot illamåendet. Tyvärr hjälpte inte nattmedicinen ett dugg och illamåendemedicinen blev jag så trött att jag bara sov och sov. Men i alla fall. Nu har jag då varit hemma i 2 veckor, men jag mår lite bättre nu senaste 3 dagarna så jag hoppas att kunna jobba igen när jag går in i vecka 12 på måndag! Jag hoppas innerligt att det värsta är över, så jag kan börja träna igen. :) 

Skrivet 28 september

/Vecka 13 enligt Preglife appen

Den efterlängtade veckan är här! Nu ska risken för missfall ha minskat med 65% och jag hoppas att jag kommer klara av att slappna av lite. Jag mår fortfarande illa, men överkomligt och det är mest intensivt på kvällen. Den här veckan jobbar jag heltid igen, förra veckan jobbade jag halvtid. Jag vet inte hur det ska gå faktiskt med alla smärtor och dålig sömn, men imorgon ska jag berätta för alla kollegor så jag kan känna mig mer bekväm, det börjar ju synas en hel del nu och jag vill kunna ha vad jag vill på mig :D På fredag ska vi till barnmorskan och jag hoppas hon kommer lyssna på bebishjärtat då, tydligen är det nåt som görs ganska ofta under en graviditet?

 


Efter vecka 13 slutade jag skriva helt plötsligt. Så nu när jag laddar upp detta är jag "redan" i vecka 22 <3  Kommer därför göra ett mer sammanfattande inlägg över trimester två istället för en dagbok.






Thursday, May 14, 2020

Quarantine life

Hello all who reads this! I hope everyone is okay in these weird times we are living in! I am well this far, the only thing that really sucks are not being able to hang out with my husbands grandparents, we must keep them safe <3 I am working as usual, but one thing that this quaratine lifemode made me realize is that I didn't have to change my lifestyle very much because I already spend most my time at home on my freetime anyway :P

I'm not so good updating here, from time to time I will but I'm very active on instagram if anyone would like to follow me there :)





Tuesday, December 31, 2019

2019

2019 started in such a great way. I got my new job in the church, my anxiety felt way better and we felt just so good in our house. 

But already in February the first hit came. Kira was sick. Her kidneys are damaged and this often happens to older cats. So this year we have been to so many visits to the veterinary. And she hates that. But after she started eating a special sort of food for cats with her disease her tests are all better, she is happy and gained all the weight she had lost back <3



The spring arrived and suddenly my body decided to start a war against me. I had extreme pains that I hadn't felt for years. And in weird places in my stomach. I seeked help at the gynecologist because I thought the endometrios had gotten worse. But it looked the same. 
After many visits and talking to different doctors I finally got an appointment for my bowels. It was horrible with the preparations but I'm so glad I got to see it. It's not cancer or something other dangerous. Its just my IBS, and even though it's painful still, I feel better knowing it won't kill me. And I also got some pills that are helping me a lot to sleep at night, not waking up with cramps at five every morning. 




It's been a fun year too though. A wedding, we have had so many Dungeons and Dragon meetings with our friend and I'm proud over everything I still have managed to do even do I'm in pain most of the time! 


And my job <3 It's so great. My collagues and boss are so nice and understanding. I'm so lucky! 




Mattias sister got a little babyboy a few weeks ago and that's one of the greatest things this year of course :D It's kind of exiting how the family grows. 




And my friend Johanna. I honestly do not know how I would manage life without her anymore, haha! I found her add  on a blog in augusti 2018, she was looking for a friend to e-mail with. I don't even know why I was looking at the ads, I don't know why I responded since I'm such an introvert honestly? But since that day we have written to each other everyday about everything so it was one of the best things I have ever done in my life. We are so alike but also very different. I hope that this is a friendship for life <3 

And last but not least, how did it go with my:

Wishes for 2019:
Plan ahead with food more so I don't have too cook every day (X) I definitely did this and I will continue! 
Create a garden with eatable stuff at our house (/) I tried but did not get very much to eat from it haha! Will not give up though. 
Always, try to worry less. It is really tiring to worry like I do over every small thing I can possibly find. I hope I can worry less in 2019 (X) Even though I still worry A LOT I think I have found a way to manage it better, so I still feel like I could say I deserve to put and X on this one. :) 


WISHES FOR 2020

Feel better than in 2019 ( )


This is the only thing I can come to think of and I hope I can check this in a year. :)







HAPPY NEW YEAR! 



Tuesday, December 10, 2019

Time for an update

Wow it's been a few months. 
I think before I get in to any christmasentrys I will do this update from autumn.


I bought a tent for the cats! 


And a dress for myself :D


Halloween came!


I visited my sister and she bought this little fireplace, her home is so cozy!


I cut my hair and dyed it dark blue. 


I bought a dress again, hehe!


I did a colonoskopy (bowel examination) that didn't show anything worse even though all my pain this year. The doctor said that my IBS has gotten worse.



And finally! December is here, my favourite month!